Minisemester
Sommar!
Sommar i fårhagen
Äntligen helg!
Varför Blåkulla???
Varför åka till Blåkulla när vi det så fint här på Mumindalen???. Skärtorsdagen var min sista dag på länsstyrelsen. Blev bjuden på lunch och fick en underbart vacker mugg. Känns bara bra att få sluta där. Har gjort vad jag kunnat där, och har lämnat avtryck!
På kvällen gick jag & min kära make ner till Prästsjön och tittade på tranorna, istället för att åka kvastrally till Blåkulla. Lugnt & fridfullt, men storartat på något vis. Tranor är mäktiga fåglar!!!
Långfredagen fick jag ett allmänt tokryck. Jag badade bägge hundarna, vaskade hela lägenheten, bytte gardiner i sovrummen och var allmänt husmoderlig. Vi gick en runda med hundarna till Prästsjön även denna kväll, men då hade tranorna annat för sig. Pelle & Pia dök upp hemma hos oss på kvällen, och festen var ett faktum. Många drinkar & öl senare, följde jag systeryster hem och dök sent omsider ner i min säng vid 3-tiden på morgonen.
Påskaftonen började med jordens baksmälla & en helt sjuk ryggvärk. Det tar på ryggen att bada hundar vid min ålder!!!
Nåväl, efter en cykeltur till stan & en timmes powernap i soffan, så var jag redo för nästa långprommis med hundarna. Eller kanske inte...
Musklerna skrek i högan sky!!! Snälla människa, koppla av!!! Du är inte 20 år längre!!! Vila!!! Sov!!! Gå inte mer!!!
Tror ni att jag lyssnade???
Näe...
Jag, Dick & systeryster drog ut i strid igen!!! Nu styrde vi fötter & tassar mot Klabböle. Först ett stopp vid "järngubben". Hundarna är väldigt misstänksamma mot denna man, som står stilla och blickar ut över Löftets Gränd, dag ut och dag in...
Bruno & Tia gick med på att hälsa på gubben, så sedan kunde vi styra stegen ner mot älven...
Nere vid älven var det sagolikt vackert, som vanligt! Strålande solsken, varmt och faktiskt inte så mycket folk!
...men det är hur skönt som helst med dragbältet, då kan man avlasta med vattenflaska, och har alltid händerna fria...
Vi hade ganska roligt åt denna skylt! Varning för flodvåg!!! Idag var älven stilla som en söndag!
Det finns ett arboretum med massvis av konstiga buskar & träd i anslutning till herrgården, vilket roade oss en bra stund. Håller vi på att bli gamla eller??
Vi gick långt! Det var varmt, det var jobbigt, men kul!
Värsta etappen var nog på hemvägen, när jag i vanlig ordning hittade en "genväg". Några naturtrappor uppför en slänt. Jag lovar att syrran aldrig hatat mig så mycket som då!!! Hutlöst branta trappor, sinnesjuka stup men en vidunderlig utsikt. Vad spelar det för roll, när man har ett bokstavsbarn till hund i kopplet??? Hon kämpade, hon slet, adrenalinet sprutade ur varje por i kroppen på henne.
Lätt för mig att studsa uppför trapporna, vilt flåsande och vara entusiastisk över utsikten, när jag har hundar som alltid finner sig i mina påhitt, när hon har en galning i kopplet, som mitt i värsta branten kommer på att han vill testa hur det är att vara fågel...
Väl hemkomna, trötta i fötterna modell värre, så fixade jag iordning årets godaste laxpudding. Sen flöt kvällen på som vanligt.
Imorgon ska jag och systeryster klocka tid hur länge det tar att cykla till kontaktvägen. Varför då???
Jo, för världens bästa mumintroll har fått jobb som transportledare på Bilfrakt!!!
April, april...
Födelsedagen förlöpte utan inblandning av polismakt eller vårdinstans. Känns ju skönt. Han hade förfest här hemma, så jag & Dick fick tillbringa större delen av fredagskvällen i sovrummet & kolla TV via internet. Vad skulle man göra utan detta Internet???
Som tur är, så finns ju Noki till hands. Hon ställer gladeligen upp för att sova bort en förmiddag i hundsängen! Lillhusse är ju en människa som hon avgudar!
På eftermiddagen hade vi besök av Olles pappa med familj. Tårtkalas & presentutdelning. Hade faktiskt lyckats riktigt bra med tårtan den här gången! Pyntade med påskägg (godis), eftersom Olle alltid brukar fylla år till påsk. Det här året är ju påsken extremt sen!
Idag har jag & systeryster fördrivit dagen med att gå dryga milen med hundarna. Vi gick strandpromenaden ända in till stan. Skönt var det, även om solen lyste med sin frånvaro! Mycket folk i rörelse, och väldigt mycket sjöfågel som anlänt till stan.
Passade på att reka efter trappräcken för Olles del, när jag ändå var ute. Hittade ett räcke, men fick veta att den här trappen betraktas som mycket svåråkt och farlig.
På hemvägen irrade vi omkring på områden vi aldrig besökt förr! Umeå är en lustig stad! Rätt som det är, så dyker det upp väldans gamla gårdar, med ladugårdar & hela kittet, bara 5 minuter från stadskärnan! Helt sjukt alltså!
Gjorde en avstickare förbi syrran, så mina hundar fick tömma av sig all sand från sina pälsar. Hon uppskattar säkert detta när hon ska städa!
Traskade hemåt för att pricka in tiden exakt när Dick tog ut pizzan ur ugnen. Inte helt fel med sådan service!
Nu ska jag fortsätta att glo på film ett tag. En ny praktikvecka väntar, och det känns skönt att ha fått en helg att vila upp sig på. Det är väl inte jordens roligaste arbetsuppgifter alla gånger. Har nog aldrig fått så mycket skäll via telefon som under den senaste veckan. Det är inte populärt att skicka brev till folk, där de får veta att de väntar böter på 10 000 kr om de inte avvecklar fastigheter. Suck!
I övrigt är livet helt OK. Bortsett från grannens katt, som förpestar tillvaron för oss. Det är en stor, elak katt, som sitter i trappavsatsen & väntar på oss, för att sedan göra utfall mot hundarna. Inte så populärt, kan jag väl lugnt säga! Jag är en djurälskare normalt sett, men sådana gånger, då är jag inte så snäll mot katten. Jag vill inte att mina hundar ska få ögonen utklösta av en tokig katt. Skulle detta hända, så lär kattägaren få det jävligt drygt att leva en tid framöver...
Mumintrollens fortsatta vandringar
Jag har faktiskt funderingar kring att klippa ner honom! Tänker testa att bada honom och använda massor med balsam, för att se om hans tovor ger med sig. Annars blir det tyvärr maskinklippning, vilket jag tycker är ett bottennapp!
Som en fin avslutning på dagen, så offrade vi våra sista slantar på att käka nere på Matbiten. Ibland måste man ju få unna sig! Och kan man käka varmkorv med bröd till bröllopsmiddag, så duger det fint med en pizza eller en kebabtallrik på 11-årsdagen!
Nu stundar ännu en vecka med praktik på Länsstyrelsen för min del, praktik på Comfort för Olles del och Dick jobbar ju där han jobbat ett tag...
Vi lär nog tillbringa varenda helg nere vid älven, känns det som just nu. Olle han hänger förstås inte med, han tillbringar hellre hela dagarna i backen. Vardagskvällarna går förnärvarande åt till att hitta nya rastningsvägar. Det finns ju hur mycket som helst att välja på. Luncherna är stressiga för mig. Åker buss från stan & hem, snabbrastar hundarna, slänger i mig mat för att ta bussen tillbaka igen. Det känns inte som det helt ultimata, men vad ska vi annars göra? Hundarna kan ju inte vara hemma hela dagarna...
Näe, nu ska jag nog nyttja Mumindalens varma vatten tillsammans med mängder av badskum.
Nu är vi Mumintroll på riktigt!
Själva flytten gick över förväntan bra! Vi fick mycket hjälp av våra kompisar, så det gick smidigt. På en vecka hade vi flyttat, fått allt i ordning och städat ur den gamla lägenheten. Bra jobbat!
Mitt i flytten fick jag besked om att jag skulle börja på min nya praktikplats. Så den 9 mars installerade jag mig på Rättsenheten på Länsstyrelsen här i stan. Det blir till att busspendla, även under lunchen, eftersom hundarna behöver rastas mitt på dagen. Månadskortet sved ju ganska bra att betala, eftersom vi satt sprätt på alla pengar i samband med flytt.
Det bästa av allt är nog att jag hamnat närmare syrran igen! Det känns otroligt bra! Nu kan vi gå kvällsrundorna med hundarna tillsammans, något jag saknat oerhört!
Fjällämlarna lämnar Mariehemshöjd
På tisdag går flyttlasset! Äntligen! Igår var vi i nya lägenheten & mätte lite fönster & väggar. Den är liten!
Men jag tror vi får det jättemysigt där! Vi ska tapetsera om köket & hallen rätt omgående, för det är gräsligt fula tapeter!
Annars flyter livet på som vanligt för mig. Har varit på en intervju för en praktikplats på länsstyrelsen. Trodde först inte att de ville ha mig, men sen fick jag ett telefonsamtal om att jag var välkommen dit! Skönt!
Hade planer på att åka ner till Enköping på Viking, men efter mycket funderande & dividerande, så har jag bestämt mig för att inte åka dit. Mina tankar om saker & ting är inte lämpade för en offentlig blogg, men jag är inte så positivt inställd till en del som förekommer & hur en del människor beter sig...
I helgen hade vi strålande vackert väder. Då passade vi på att gå en långpromenad utan hundar! Det kändes lite konstigt från början, men sen tillät jag mig själv att njuta...
Många fina bilder blev det! Här är ett axplock från den drös av bilder som min man knäppte:
Det här är gångvägen upp till vattentornet. Många gånger har man traskat där med hundarna! I ur & skur, minst en gång om dagen. Oftast är det morgonrundorna som förläggs till området kring vattentornet.
...och här är hundarnas skog! Det finns hur mycket skrymslen & vrår att utforska. Även gamla rävlyor som Noki kan gömma sig i. Hoppas att jag hittar ett lika fint skogsområde borta på Umedalen!
När man är ute med min man, då får man vänta, för han fotar hysteriskt mycket. Det blir många fina bilder!
Idag ska jag traska iväg och köpa en stuvbit tyg för en billig penning. Köksstolarna ska få sig en uppfräschning! Det lär ju gå lätt som en plätt! Och det blir garanterat snygg också! Jag har en kreativ sida, och den ska jag använda mycket i fortsättningen! Kanske inte genom väggmålningar, men genom att försöka leva livet, inte bara överleva livet...
Julhälsning från Mariehem
När kommer tomten?
Är som vanligt övervänt när det gäller klappar! Själv har jag inte fixat någon julklapp alls. Jo fan, nu ljög jag! En klapp är faktiskt fixad. Ska bara slå in den & gömma den. Vi måste vänta så vackert med klappinköp tills Dick får lön. Billiga klappar blir det i år. Jag har allt klart i huvudet, så när pengarna kommer, då kör jag ett tokrace på affärerna & fixar detta!
I övrigt är väl sig allt likt, nästan...
Är på bättre humör, trots tragisk ekonomi & arbetslöshet. Vet inte varför jag känner mig så uppåt faktiskt! Kanske beror det på hormonsvängningar eller så är det tomtens givmildhet som fått mig på bättre humör. Julpyntat & fint har vi fått i lägenheten.
Appropå lägenhet, så söker vi en ny sådan nu. Står som bäst i kö på Bostadens lista. Ligger som nr 3 på en jättefin lägenhet, som vi bara vill ha, hett & intensivt, alla tre! Vi tänker lämna Mariehem med omnejd och söker oss västerut. Det blir Umedalen som får den äran att få oss på halsen! Har redan varit och inspekterat rastningsområden för hundarna. Vi lär bli betydligt mer sociala om vi hamnar där borta, eftersom vi har kompisar på samma område! Dick får nära till en skjutbana & Olle kortar sin skoldag med 2 timmar varje dag! Bara en sån sak...
Detta var en kort rapport, men tänkte att jag kanske ska ge ett livstecken från mig, så ingen tror att jag drunknat i självömkansträsk! Jag lever & jag mår bra! Hundarna mår också bra, de är lite feta bara, eftersom jag varit lite risig i ryggen efter en bravad med en fodersäck. Skulle bära säcken från bilen & upp till lägenheten, halkade & gjorde en snygg uppvisning med dribblande fötter. Pang sa det i ryggen, och sedan gick jag som en ostkrok. Känns väl inte helt så där jättekul, eftersom jag precis blivit frisk efter förra ryggskottet. Men, men, med lite massage, spikmatta & trevliga motionspass, så ska nog ryggen fixa till sig.
Tänkte lägga in en länk på en låt, som blivit aktuell pga TV-reklam. Det var den låten som jag dansade tryckare till med Dick första gången. Mmmmmm, romantiska minnen....
http://www.youtube.com/watch?v=3LoeeZWghgc
Brutna löften...
Jag hade lovat mig själv att inte blogga, när jag är deppig, men vafan, man är väl inte sämre än att man kan bryta en massa löften!
Just nu känner jag mig som Grinchen, ni vet han som hatade julen, han som förstörde för allt & alla, han som alla avskydde för att han var ful, sur, vresig & gud vet vad. Egentligen var han bara ensam & ville fira jul som alla andra, men han fick ju aldrig chansen, därför blev han elak & bitter…
Det är inte så mycket som hänt den senaste tiden, så jag har egentligen inte så mycket att blogga om.
Olle har tävlat på IKSUs årliga railjam. I år kom han 2:a, efter några mycket bra kvalåk & några mindre bra finalåk. Grattis älskade unge!
Syrran tar sitt pick & pack & flyttar västerut efter nyår. Grattis älskade syster!
Jag försöker att glädjas med & åt allas framgångar på tävlingar, på jobb, med hundar, med familj, med resor & kurser, men det är lättare sagt än gjort! Ibland känns det som om fejset håller på att krackelera & jag det känns som om att leendet kommer att fastna i en sinnesjukt, läskig grimas när jag hela tiden ska hålla ett glatt yttre utåt. Jag försöker att låta glad & trevlig, men är rädd för att min glättiga röst kommer att förvridas till ett psykotiskt avgrundsvrål.
Ja, jag mår dåligt. Mitt liv är på väg åt helvete i en neråtgående spiral! Ekonomin & självförtroendet sjunker drastiskt för varje arbetslös månad som går. Den här veckan har det varit ett rent helvete! Jag vet att jag förstör julkänslorna för min omgivning, men ibland orkar jag inte hålla clownens fasad! Jag har känslor jag också. Och att aldrig få lyckas med någonting, att aldrig få beröm för något man gör bra, det knäcker till och med en så hård jävel som mig!
Var ute med hundarna på en 3 timmars promenad, eftersom jag är så asocial. Normalt sett brukar naturen ha en bra effekt på min själ, men inte idag. Jag är fortfarande ledsen. När ska mitt liv förändras?
Kort rapport från oss...
Det har fortfarande inte dykt upp något jobb, men igår var jag på gruppintervju hos Proffice. En ny upplevelse i sig, även om jobbet inte var så intressant. Att sitta klockad vid ett callcenter är kanske inte riktigt min grej...
Idag var systeryster ledig, så då bestämde vi oss för att tillsammans gå över Bräntis till Gammlia. Vi följde SM-spåret så vi inte skulle gå vilse...
Glömde naturligtvis kameran, så alla bloggläsare får hålla till godo med mobilfoton...
Det hade kommit ett tunt lager med pudersnö, så skogen var vansinnigt vacker att traska i. Nere på Gammlia hade den mesta snön hunnit tina bort.
Lyckades föreviga min älskade systeryster & Bruno vid gärsgårn i allafall! Visst är de fina!
...och som vanligt hamnade min lilla lappjänta med på ett hörn...
Vi passade även på att gå till samevistet för att se hur långt de hunnit med att bygga upp alla olika sorters kåtor. Här är Noki i sin rätta miljö. Det luktade så gott uppe vid kåtorna. Tjära, renhudar & gammal eld...
Eftersom Paddy inte är en riktig lapphund, så trivdes han bäst vid den lite modernare träkåtan.
Det blev en promenad på ca 1 mil. Skönt att få prata av sig lite...
Dagens glädjestund var ändå när jag fick posten! Fick ett litet paket, och döm om min förvåning när jag öppnade paketet & fick se ett jättesött kort & världens finaste skyddsängel från Marie nere i Skåne. Blev så rörd, så jag nästan började gråta. Den skyddsängeln ska hänga runt min hals hädanefter! Tack Marie! Än en gång! Du är en fin vän!
En lördag med drag i...
Kan lugnt säga att ljudnivån är omänsklig på dessa tävlingar! Skulle ha tagit med mig öronproppar.
Men det fanns många fina slädhundar där!
Jag är inte så förtjust i hur en del draghundsfolk transporterar sina hundar!
Det här var våra närmaste grannar på parkeringen. Snälla hundar! Observera schäferrumpan! Det är alltså en schäfer som går i spann!
Den här killen blev jag jätteförtjust i. Han var hur mysig som helst!
Efter en stunds väntan, så var det då dags! Syrran myser alltid en stund med Bruno innan start. Skönt att se en lugn & balanserad hund, till skillnad från de andra vrålaporna!
Syrran var orolig för starten, eftersom hon haft en del strul med Bruno. Men idag gick det hur fint som helst. Hon fick mycket beröm av folk runt startområdet. Ingen handler, och allt gick lugnt & sansat. Heja syrran!
Här har nedräkningen börjat. Nu är det nervöst!
Alldeles strax!
Där gick starten. Kör så det ryker syrran! Hemska grusvägar & skogsstigar i 4 km. Ni gör det bra!
Här kommer ekipagen i mål. Först killen som kom 1:a och sen syrran, som slutade på 4:e plats idag med en mycket bra tid på 08:28. Jag är så stolt över er!!!
Efter prisutdelning bar det av hemåt. Den här hunden fick jag en pratstund med innan vi gav oss av. En mix mellan collie & alaskan malamute, 1 år gammal, stor som en kalv, men hur snäll som helst. Hugo heter han...
Nu är jag hemma och badet hägrar! Hoppas att Dick lagar till en riktigt god middag. I morgon har vi bokat tid i tvätthallen, för då ska det skiftas däck. Vintern kommer till Umeå nästa helg har det lovats! Äntligen!
I blåsväder igen...
Helgen var jättetrevlig! Vi åkte upp redan på fredag, så vi var i Måttsund tidigt på kvällen. Inkvarterade oss på vandrarhemmet, rastade hundarna och fick igång TV:n. Sedan dök Ullis & Lennart upp. Hade en mysig kväll med massor av hundprat & ett gäng glada hundar. Jonna dök upp en sväng på kvällen med sina hundar, så ett tag sprang det omkring ett ganska stort gäng med hundar på vandrarhemmet. Det var totalt 10 hundar som härjade med varandra.
Ska försöka tigga mig några bilder från träffen sen!
På lördag dök det upp mer & mer folk. Vi var ett riktigt stort gäng lappisfrälsta som frös & hade trevligt ihop. Tipsrundan avklarades snabbt & sen blev det grillning. Maten intogs dock inomhus, eftersom alla höll på att frysa ihjäl. Ett glatt gäng slog ihjäl en lördagkväll med hundprat, skratt & tokerier.
Söndagen började bra vädermässigt, om än lite blåsigt. Eftersom det kördes en skyddskurs på appellplan, så tog jag & systeryster en riktigt lång promenad runt elljusspåret istället för att träna hund. Dels är inte Noki förtjust i varken pisken eller att folk gapar, skriker & slår sina hundar. Dels var jag så förbannad på skyddsfolkets hundhållning, och jag ville inte låta mitt humör gå ut över Noki.
Jag fick hålla en lektion för nybörjarhundarna, lite så där oförhappandes. Är inte helt förtjust i att hålla en lektion rakt upp och ner utan förberedelsetid! Det blir ingen kvalitet i utbildningen då, anser jag. Men jag tror att folket var hyfsat nöjda ändå!
Vi körde en kort sväng vid agilitybanan sedan. Noki klarade slalompinnar, däcket och hindren med glans. Efter lite hjälp från Ullis, så tog hon sig över balansbommen också. Jag tror jag ska köra både bommen och A:et med fart istället för att gå sakta och locka med godis. Får Noki springa fort, så glömmer hon att det är obehagligt. Men något agilityekipage, det blir vi nog aldrig!
Helgen tog slut onödigt fort, och det kändes lite vemodigt att köra hem igen på söndagen. Jag tycker att det är så roligt med sådana här träffar!
Igår vaknade jag med värsta halsontet och hela kroppen kändes som om den skulle gå sönder. Pallrade mig ner på stan för att ha en date med jobbcoachen och sen for jag hem och kröp under täcket igen. Låg bort hela dagen igår.
Idag har jag varit lite piggare, men har fortfarande svinont i halsen. Hundarna måste dock få sitt, så jag begav mig ner till sjön, så de fick springa av sig litegrann.
Här är en bildsvit från dagens lilla tripp:
Det var ganska blåsigt därnere!
...men lika glad var Paddy ändå! Det fanns ju pinnar nere vid sjön!
...och till sist så tröttnade även han på blåsten!
...medan Noki rusade fram & tillbaka längs vattnet som en skållad råtta!
...och när orken tröt, så är stranden alltid kul att utforska!
Nu ska vi bara softa en stund. Kanske jag orkar ta itu med pälsvård, vi får väl se. Annars blir det nog bara att ligga under pläden i soffan och vänta ut förkylningen. Jag har ju inte bråttom någonstans nuförtiden...