Jag och mina hundar

...och resfeber har jag som vanligt, långt innan det är dags!

Nu är det bara en vecka kvar, sen åker jag ner till Revingehed. Det krävs lite planering & tänkande, när man ska vara hemifrån i nästan 2 veckor.


Midsommarhelgen var i allafall toppen! Vi började med att fara ut på torsdagkväll & grilla korv nere vid Nydalasjön. Noki fick sitta uppbunden för första gången i sitt liv, och det gick hur fint som helst! Vädret såg bra ut när vi for hemifrån, men det blåste ganska kallt nere vid sjön, så vi satt inte hela kvällen som vi brukar.

Jag tycker att det är så skönt, nu när vi kan umgås syrran & jag, utan att behöva tänka på att hundar ska ryka ihop. Alla 3 hundarna funkar ihop, även om det kan bli lite tjafs om någon leksak ibland. Paddy tycker att Bruno är ganska dryg när han är så vild, men Noki avgudar honom!



Själva midsommarafton tillbringade vi här hemma. Jag gjorde mina berömda rullader på lövbiff med vitlökspatéfyllning, kokta i grädde. Till detta serverades pommes & grönsaker. Gott! Jag & syrran satt & spelade Yatzy inpå sentimmarna och hade det jättetrevligt.

Midsommardagen avnjöts hemma hos systeryster. Hon hade inhandlat en jättesmart grill, så vi körde lite knytis och gjorde grillspett. Som vanligt lyckades jag förträffligt med salladen, så den gick åt först! Kycklingen smälte i munnen & ytterfilén var helt perfekt! Vi satt bara & tokåt & toknjöt av mat & gott sällskap. Precis som en sommarhelg ska vara!

Sedan lärde vi systeryster att spela Plump, så då gick den natten åt!

Söndagen var vilodag! Slappade precis hela dagen och fick ingenting gjort. Det straffar sig nu istället, eftersom jag har en vansinnesdisk, tvätthögar som svämmar över, hårtussar i mängder och dammsamlingar i bokhyllorna.

Igår var jag på MiroI på informationsträff. Det verkar vara ett vettigt ställe, och det är ju bra, eftersom jag lär sitta av en del tid där i sommar. Ska på möte där nu på torsdag redan. Har lagt in CV och personligt brev på deras databas redan. Duktig som jag är!

Nu ska jag fortsätta sega i tvättstugan med lite diskning mellan varven. Har tänkt gå en längre prommis med hundarna kring lunch, när tvättstugan är klar. De behöver jobba lite, för energinivån ligger strax över maxgränsen för bägge två nu. Mycket hyss blire!

...och mina ben ser fortfarande ut som fjällbjörkar! Det är inte mycket till sommar, som vi har haft, vädermässigt!

Idag skiner solen, men jag känner mig dyster i allafall. Ska följa med systeryster till vetten för att ta bort Voodoo. Det är nog det värsta man kan vara med om! Har tänkt finnas till som tröst & stöd, mer kan jag inte göra. Jag tycker att hon har fattat ett klokt beslut. Den hunden går inte att omplacera, eftersom folk med de kunskaper som behövs för att kunna få hund av henne, de vill aldrig ha en sådan hund. Hon är en "röd zon" hund, och det är nog bara syrran som kan handskas med henne fullt ut...



Förra veckan var jag hundvakt och hade Cliff här hemma i 4 dagar. Syrran var i Finland med jobbet, så då fick Cliff bo här. Ganska jobbigt, men det gick det också. Han är inte heller någon lätt hund! Fick hålla mina hundar frånskilda från Cliff och helt enkelt lägga upp schema för hundarna. Vill inte riskera att någon av mina blir bitna faktiskt! När vi gick ut, så hade jag alla 3 hundarna, men inomhus fick de vara åtskilda. Cliff är ganska vaktig, och vid sådana situationer kan det gå ganska hett till.

I övrigt flyter väl dagarna på som vanligt. Ensam hemma med en sovande tonåring. Går antingen ner till Nydala eller till ängarna på lunchen med hundarna. Är det något de inte lider brist på, så är det promenader!



Det har regnat en hel del den senaste tiden, så nu har det fullkomligt exploderat med insekter i skogen. Morgonrundan är en pina. Har sjukt mycket myggbett överallt. Går ju alltid vattentornsrundan på morgonen, och släpper lös hundarna på ängen mellan husen sen. Kör lite olika träningsmoment med hundarna, beroende på situation och vad jag har lust med. Nu när det är höggräs, så slänger jag ut en näve med lightfoder så hundarna får jobba med näsorna en stund.



Annars är det väl inget nytt under solen. Jo! Jag har köpt en ny cykel! Insåg ju mina fysiska begränsningar efter Vännästuren, så jag for ner på ÖG och köpte mig en begagnad mormorscykel. Den har jag med Dicks hjälp gjort till en "Annacykel". Dvs, lackat den mattsvart, satt på lite raggartejp och dekorerat med konstgjorda blommor.

Tänker fota den någon dag, men det är så bökigt för mig att fota med mobilen och lägga in bilder på datorn sen, eftersom jag inte har någon datorkabel till telefonen. Lär nog inte ha råd att köpa någon heller. Den här sommaren lär ju bli den fattigaste sommaren i min historia!


Får väl göra som hundarna! Spring ifrån alla problemen, låtsas som om det regnar, njut av livet, lev för stunden!

Jag & syrran, vi har våra knäppa infall ibland, det måste medges!

Igår klev vi upp i ottan, glada i hågen, för att bevista Vännäsutställningen. Trodde vi! Eftersom vi druckit Asti Cinzano kvällen innan, så var vi inte så körbara, så vi tänkte ta bussen. Kollektivtrafiken sommartid, det är som ett stort jävla skämt! Det gick en buss samma tid som vi satt & konfererade om vilken buss vi skulle ta in till Vännäs. Nästa buss gick på eftermiddagen!

Lite skämtsamt sa någon av oss då:
- men vafan, vi cyklar!

Efter lite mer skämt & skratt, så satt vi faktiskt på cyklarna. På väg mot Vännäs! Otränade, med lätt baksmälla, syrran med ett vint bakhjul på sin cykel, och jag utan växlar på min cykel. Jag var lite kaxig innan, och sa att det skulle ta max 2 timmar att cykla dit. Visst! Med hela cyklar, utan motvind och med mer vältränade ben kanske...


Det tar liiiiite längre tid att cykla!!! Vi hade motvind, kan man ju lugnt säga! Men kul hade vi! Skämten blev ganska råa efter ett tag. Man hinner prata mycket medan man cyklar. Omgivningarna var vackra, så själva cykelturen var det inget fel på. Mindre roligt var det att cykla förbi åkrarna där bönderna körde med traktorer & rev upp jord, som dammade in i alla kroppsöppningarna...

Nåväl, vi hamnade till slut på utställningen. Haha! Det är inte målet som är det viktigaste, det är resan dit!!!
Träffade inte så mycket folk som man brukar. Det var lite hundar anmälda, mot vad det brukar vara. Tillbringade en hel del tid runt Whippetringen. Trevligt folk, trevliga hundar. Inte ett skall, inte ett slagsmål, inga hårtussar som kom flygande...

Efter några timmars traskande på utställningsområdet, med en del grattande till vänner som haft framgångar i ringen, så skulle vi cykla hem igen. Vem som fick snilleblixten att vi skulle cykla sörfors-sidan hem, det kan vi ju låta vara osagt, men det var ingen bra idé...

Motvinden hade tilltagit i styrka, och jag tror naturen jävlades med oss mer än normalt. Hur vägen än svängde, så nog hade vi motvind alltid! Sträckan mellan V-by och Överboda känns som en enda jävla lång raksträcka. Astråkigt! Sträckan mellan Överboda och Sörfors är den i särklass värsta sträcka som finns att cykla. Hyfsat ny väg, men ack så trist omgivning. Bara skog, skog, skog, skog. Lite hyggen, lite myrar och ännu mera skog. Att jag & syrran sen har björnfrossa förbättrade ju inte saken. Men vi var vid gott humör, och skrattmusklerna har fått sitt...

Väl över i Brännland, så följde vi i stort sett samma väg som vi gjorde på morgonen. När vi var i Backen, då kom regnet. Snacka om att vi frös! Men skratta & fnissa, det klarade vi av med glans ändå.

Framme hos syrran, möttes vi av Dick, som bara skakade på huvudet åt vårt upptåg. Det bestämdes rätt snabbt, att någon middag skulle vi inte orka laga, eftersom syrran skulle jobba också. Sagt & gjort, lite jobb, och sen bar det av till Marias, för intagande av kebabtallrik med stor stark.

Lördagkvällen tillbringades sedan i soffan framför TV:n. Ingen kände för att vara ute i ruskvädret. Kraftig blåst i kombination med regn, när man är helt slut i kroppen, då har man ingen lust för några långpromenader precis...

Men vi är ganska imponerade över oss själva. 7,6 mil på cykel för två otränade, medelålders fnittermajor. Snyggt jobbat! Klapp på axeln! Och vi slog ihjäl en hel dag. Alldeles gratis!

Det händer inte så mycket kul just nu. En del tråkiga saker händer, men det tänker jag inte publicera i min blogg. Lite privatliv måste man ju få ha...

Dagarna flyter på, blandas till en grå massa, blir en vecka...

Ensamt är det om dagarna. Har bara hundarna att umgås med. Alla jobbar ju! Städar litegrann, tvättar, diskar, men det känns inte så lönt, för det ser strax lika jävligt ut igen...


Hundarna får iallafall mycket motion. Vi traskar på, runt ängarna, ner till Nydala. Det blir mycket besök hos fåren, eftersom hundarna blir så glada då.

Haft en släng av magsjuka på hundarna. Igår kräktes Noki på kvällen, och sedan satte Paddy igång inatt. Han har ju en förmåga att vilja kräkas på min huvudkudde, vilket inte är så populärt. Det blev ju inte så mycket sömn inatt precis.

I slutet av veckan kommer skatteåterbäringen. Det blir vår räddning den här månaden, för som vanligt har vi alldeles för mycket månad kvar i slutet på lönen! Forden gick inte igenom besiktningen, routern har pajjat, så det finns alltid hål att stoppa pengarna i...

Den här sommaren blir nog fattigare än vanligt. Blir utförsäkrad från a-kassan, Olle får inget studiebidrag, och det verkar som om utgifterna bara ökar för varje månad. Suck! Får hitta på billiga nöjen, så att man inte deppar ihop fullständigt. Ska testa spela äventyrsgolf nere på Nydala i sommar. Det har jag aldrig gjort, så det kan bli kul. Sen blir det väl fattigmanspicknick nere på ängarna, kanske något dopp i Nydalasjön och korvgrillning på kvällarna. Det gäller att försöka hitta på något som är billigt, nära och ändå hyfsat kul.

Om jag får med mig systeryster, så kanske vi far på hajk med hundarna. Tält, hundar, packning. Det kan ju bli kul, eller en mardröm...

Ska införskaffa en tältsäng, för jag vägrar ligga på luftmadrass den här sommaren! Tältar, det gör jag gärna, men då ska jag ligga skönt!