Minisemester

Har man inte semester förrän i mitten på augusti, då måste man fira semester varje helg istället. Igår packade vi in oss & hundarna i bilen och styrde mot Sikeå havscamping.
Det är en campingplats helt i vår smak. Världens minsta & sötaste reception!

Det finns en del roliga saker att titta på! Dick fastnade givetvis för den här lilla söta kanonen. Dags att bli kanon eller???
Roliga skyltar fanns det ju gott om, överallt! Naturligtvis var ju Dick tvungen att ta ett självporträtt, det var ju så svårt att låta bli!
Vi gick en sväng efter kulturstigen som finns nere vid hamnen. Det var inte så mycket att se, men nu har vi gjort det iallafall!
Undrar vem som var mest nyfiken, vi eller hundarna?
Kulturstigen avslutades vid vattnet...
...så en del av hundarna fick bada. Bruno älskar vatten!
Sedan hittade vi en ubåt! Den är fullt fungerande!
Ganska skönt att inkvartera sig i stugan sen! Gott med grillat & något att blöta strupen med!
Noki gillar att vara med överallt! Hon sköter sig alltid så fint när vi åker iväg!
På kvällen tog vi en tur runt udden. Det är väldigt vacker natur där ute i Sikeå!
Kvällen försvann fort! Vi spelade kort & rappakalja och hade hur mysigt som helst!
Det är sådana här helger som gör att man orkar fortsätta jobba på veckorna! Längtar redan tills nästa helg, då vi ska inspektera lite grottor och nå nya höjder!

Sommar!

Dags att uppdatera bloggen igen då!

Det har väl inte hänt så mycket sen sist jag skrev, egentligen. Vi njuter av livet. Har lite middagar hos varandra.
Dragit iväg på en pubrunda, som slutade på Lottas. Det är bara att inse att man blivit gammal, när man tycker om att sitta på Lottas...
Jag har kommit på den eminenta ideén att klippa ner Paddy. Har inte klippt ner honom totalt, men såpass att han kan röra sig obehindrat i skog & mark. Lillhusse tycker att han blev skitful, men det struntar jag i. Huvudsaken är ju att hunden mår bra!
Han är glad bara han får springa lös lite nu & då. När vi är ute på våra äventyr, så har han fullt sjå med att valla in flocken!
Vi har otroligt vackra promenadstråk att välja på när vi ska ut på våra långrundor! Jag älskar verkligen att bo på Umedalen, ifall någon missat det...
Vad mer har hänt då?
Jo, jag har ju blivit med ny cykel! Inhandlade en billig Logan från Coop, eftersom jag blev less på "bakåttrampväxeln" på min gamla cykel. Det är inte skönt att stå vid korsningar och försöka trampa iväg med cykeln när tunga växeln ligger i. Min rygg protesterade hejvilt!
Sen har jag även införskaffat 2 par nya glasögon. Är skitnöjd! Nu ser jag ju på livet på ett helt nytt sätt!
Midsommaraftonen firades på icke traditionsenligt sätt. Vi fotvandrade efter Tavelsjöleden upp till Hamptjärnsberget. Där grillade vi sedan mat, umgicks och mådde gott. Slänger in lite bilder utan mer kommentarer, en bild säger väl mer än tusen ord. Kan väl bara tillägga att vi njöt, trots typiskt svenskt midsommarväder. Regn, regn, regn...

Sommar i fårhagen

Nu börjar sommaren närma sig med stormsteg, och det märks på jobbet! Igår hade vi fullt upp i telefonerna, och jag fick jobba över som vanligt. Annars trivs jag bara bra på jobbet. De flesta är trevliga och jag börjar lära mig hur transportledningen på Bilfrakt går till.
Kvällen igår tillbringades hos systeryster. Blev lite slirig & trött efter en stund, så vi gick på långprommis med hundarna. Gick mot Rödäng för att titta på fåren. Nästan framme vid fårhagen, då tappar systeryster Tia. Fy fan vilka långa minuter innan hon fick tag i henne! Jag fick stå och hålla Bruno, som inte alls var av den åsikten att han skulle stå kvar med en tråkig reservmatte när Tia hade så kul nere på åkrarna.
Paddy imponerade djupt på mig, eftersom han lydde mina kommandon på flera meters håll. Hade honom lös för att lättare kunna hantera Bruno, och insåg att jag faktiskt har en mycket bra vardagslydnad på min colliepojk! Trots att fåren lockade, så höll han sig vid min sida hela tiden, lade sig på kommando när det behövdes och gick framförgående när det behövdes. Vi gick ner till fårhagen, där systeryster fått hjälp av en whippetägare med att få fast Tia. Fick chansen att diskutera lite om whippet, eftersom den rasen lockar mig mer och mer.
Nåväl, hundarna fick åtminstone träffa sina älskade får!
De här fåren är väldigt vita & fina i början på sommaren! De är vana vid folk & hundar, så det är ett bra gäng fårskallar att utnyttja om man vill vänja hundarna vid andra djur!
Noki hon älskar fåren! För att inte snacka om vad de lämnar efter sig!
Tia var lite mer försiktig. Hon hälsade med betydligt mer grace än vad mina hundar gör! Noki & Paddy sticker bara in skallarna, ivrigt svansviftande och förväntar sig att alla får ska älska dem. Som tur är, så har vi aldrig stött på ett ilsket får ännu.
Jag tycker att fåren är som finast nu. Nyklippta och rena! De här fåren är mer keliga än fåren på Mariehem. De kommer när man lockar på dem och vill gärna bli kliade.
Vi tog oss liste rast & vila uppe på Rödberget. Systeryster behövde nog det, eftersom hon haft en adrenalinkick utan dess like när Tia rymde. Fort är det gjort när man ska byta koppelhand. Tur det inte hände på trafikerad väg!
Noki är våran egna lilla filosof. Hon sitter gärna högt uppe och betraktar världen. Vår balkong älskar hon, eftersom det är låga fönster som hon kan titta ut igenom.
Försökte ta kort på Paddy, men det gick inte så bra. Han älskar att springa lös och hoppa mellan klipporna. Här stod han still en liten stund, så att jag hann få upp mobilen och ta ett kort, men det blev ganska suddigt...
Bruno han är clownen nr 1. Så här ligger han oftast i soffan och myser. Synd att han har så jobbigt hög energinivå när han är utomhus!
Nu ska jag sparka igång Dick, så vi kan börja tapetsera. Har köpt jättefina turkosa tapeter som vi ska sätta upp i hallen. Det kommer att bli hur snyggt som helst. Snart har vi ett riktigt hem. Köpte oss en begagnad soffgrupp i förrgår. Koboltblå, extremt skön att sitta i. Nu fattas det bara lite mattor i vårt hem, men det får bli till nästa lön. Måste ju leva också...

Äntligen helg!

Lördagen har avnjutits med solsken. Har ju inte haft världens bästa väder senaste tiden. Igår snöade det på kvällen, och tidigare på dagen vräkte regnet ner. Lagomt kul att cykla hem från jobbet!
Imorse bestämde vi oss för att gå över Rödängsåkrarna. Kul med lite miljöombyte. Efter de här vägarna kommer syrran att cykla med Bruno i sommar. Långa & många raksträckor utan trafik.
Det är mycket fåglar & sorkar vid åkrarna, så hundarna har fullt upp med att nosa & leta efter villebråd...
Idag blåste det ganska mycket, men det var bara skönt, eftersom det kan bli ganska varmt ute på slätten. Nu är det inte lång tid kvar, så är allt grönskande & somrigt här.
Vi hittade spår efter vad vi tror är grävling. Inte så trevliga djur att stöta på. Hundarna tyckte att det var en spännande doft. Grävlingen (om det nu var en sån som lämnat spåren) hade gått en bra bit efter körvägen. Annars är det ju mest spår efter rådjur & älg där. Hade nog inte blivit så glad om det var björnspår...
Dick & Paddy får mestadels bara se ryggtalvorna på mig & systeryster. Vi har ju för vana att dra upp ett ganska bra tempo när vi är ute och går. Paddy fick ha expanderlina idag, och hjälpte husse på traven. Han låg på rätt bra, så ikväll har han varit trött. Paddy alltså ;)
Det är ganska skönt att runda av promenaden med en tur genom skogsmark. Här är vi framme vid Kullas gamla grusgrop. Ganska bra ställe att lägga ut korta spår på faktiskt.
Inne i ett av skogspartierna finns en ganska lustig björk. Undrar varför den växt på det här viset. Ser ganska lustigt ut. Tyvärr är det ganska mycket järnskrot & skit just här, så det är ingen bra spårmark.
När man ser den här "koporten", då vet man att man snart är hemma! Då har vi varit ute i drygt en timme & traskat. Hundarna är nöjda, och själv är jag nöjd över att ha fått röra på "döfläsket" en stund.
Vi belönade oss själva med vars en glass & gick ner till Skulpturparken för att avnjuta glassen. Tror inte att syrran njöt så mycket av sin glass. Varken Bruno eller Tia hade lust att sitta stilla, så de hittade på hyss hela tiden. Tyckte nästan synd om syrran, som hade två helgalna hundar som rusade runt som vettvillingar, trasslade in sig i kopplen, grävde gropar, lekte med varandra...
Några sekunder i stöten stod de stilla iallafall, så glassen hittade rätt...
...för att sedan börja rusa runt igen som galningar...
...medans mina hundar låg stilla & beskådade kalabaliken. Noki är nöjd bara hon får en pinne att gnaga på...
...och jag & Dick kunde beskåda "konstverken" i lugn & ro. Det här är alltså ett gäng jackor & kavajer som satts ihop på rad & hänger mellan träden. Vars får alla konstnärer sina ideér ifrån???
När glassen avnjutits gick vi hemåt igen. Kaffet hägrade!
När vi druckit kaffe & slappat en stund, så fixade jag lite middag. Kyckling & ris, gott som fan!
Vi har med andra ord haft en skön & mysig lördag. Imorgon ska jag & systeryster ut på nya äventyr. Dick tävlar, så det blir tjejmaffian som kommer att göra Umedalen med omnejd osäker.
Annars flyter livet på som vanligt. Trivs jättebra på mitt nya jobb. Känns jätteskönt att få ha ett riktigt jobb igen. Är hurtig & cyklar till jobbet varje dag. Det tar drygt 20 minuter, och det är inte världens roligaste väg att cykla efter. Industriområden är ju inte skapta för cyklister, men jag överlever nog.
Till veckan har jag KFÖ, så imorgon måste jag leta fram mina grönkläder & gå igenom strids- och trosspackningen. Känns lite drygt...

Varför Blåkulla???

I år hade jag fixat kvasten i tropptrim, men sen kände jag i sista minuten, näe...

Varför åka till Blåkulla när vi det så fint här på Mumindalen???.  Skärtorsdagen var min sista dag på länsstyrelsen. Blev bjuden på lunch och fick en underbart vacker mugg. Känns bara bra att få sluta där. Har gjort vad jag kunnat där, och har lämnat avtryck!

På kvällen gick jag & min kära make ner till Prästsjön och tittade på tranorna, istället för att åka kvastrally till Blåkulla. Lugnt & fridfullt, men storartat på något vis. Tranor är mäktiga fåglar!!!

Långfredagen fick jag ett allmänt tokryck. Jag badade bägge hundarna, vaskade hela lägenheten, bytte gardiner i sovrummen och var allmänt husmoderlig. Vi gick en runda med hundarna till Prästsjön även denna kväll, men då hade tranorna annat för sig. Pelle & Pia dök upp hemma hos oss på kvällen, och festen var ett faktum. Många drinkar & öl senare, följde jag systeryster hem och dök sent omsider ner i min säng vid 3-tiden på morgonen.

Påskaftonen började med jordens baksmälla & en helt sjuk ryggvärk. Det tar på ryggen att bada hundar vid min ålder!!!

Nåväl, efter en cykeltur till stan & en timmes powernap i soffan, så var jag redo för nästa långprommis med hundarna. Eller kanske inte...

Musklerna skrek i högan sky!!! Snälla människa, koppla av!!! Du är inte 20 år längre!!! Vila!!! Sov!!! Gå inte mer!!!

Tror ni att jag lyssnade???

Näe...

Jag, Dick & systeryster drog ut i strid igen!!! Nu styrde vi fötter & tassar mot Klabböle. Först ett stopp vid "järngubben". Hundarna är väldigt misstänksamma mot denna man, som står stilla och blickar ut över Löftets Gränd, dag ut och dag in...

Bruno & Tia gick med på att hälsa på gubben, så sedan kunde vi styra stegen ner mot älven...

Nere vid älven var det sagolikt vackert, som vanligt! Strålande solsken, varmt och faktiskt inte så mycket folk!



Tia stortrivs nere vid älven. Många fåglar & sorkar att hålla rätt på. Hon hade nog gärna viljat springa lös & härja bäst hon ville!



Som vanligt när vi tar paus, så hittar Noki en pinne, Paddy står och skäller, Tia spanar och Bruno gör vad som faller honom in. Visst ser jag ut som en lappjävel med dragbältet???

...men det är hur skönt som helst med dragbältet, då kan man avlasta med vattenflaska, och har alltid händerna fria...



Det här blir nog morgondagens grillplats!!! Alla var rörande ense om att det var en bra plats!



I synnerhet Tia, som älskade vinden genom öronen, folket som gick förbi, vågornas brus...



Men det kan ju vara farligt nära älvkanten!!!

Vi hade ganska roligt åt denna skylt! Varning för flodvåg!!! Idag var älven stilla som en söndag!



Väl framme vid den omtalade Notvarpsbron tog vi en rast. Ett enhälligt beslut om att inte gå över var ganska självklart! Varför tvinga över hundar på en bro som har ett golv av sträckplåt??? Helt sinnesjukt!!! Vassa kanter, stora hål, som gjort för både skador på trampdynor och klor. Vi valde att fortsätta västerut istället...



...efter en välbehövlig rast & vila förstås!!!



Nästa anhalt var Baggböle Herrgård. Hur vackert som helst! Tänk att få bo så!!!

Det finns ett arboretum med massvis av konstiga buskar & träd i anslutning till herrgården, vilket roade oss en bra stund. Håller vi på att bli gamla eller??



Umeå har faktiskt en hel del historia att bjuda på, och en hel del att visa för turister & annat löst folk. Inte för att jag är infödd Umebo, men sådana här gånger, då är jag faktiskt stolt över min stad, och vars jag valt att bosätta mig!



Som slutövning skulle vi ta oss uppför trapporna till Herrgården! Någon vänlig själ hade satt ut parkbänkar vid varje trappavsats! Tack, tack, tack!



Dick hade mycket roligt åt alla skyltar efter vägen, som vanligt! Denna skylt visar faktiskt inte att vi var i Sibiren, utan att växterna där kom från Sibirien.



Slutmålet för dagens etapp!

Vi gick långt! Det var varmt, det var jobbigt, men kul!

Värsta etappen var nog på hemvägen, när jag i vanlig ordning hittade en "genväg". Några naturtrappor uppför en slänt. Jag lovar att syrran aldrig hatat mig så mycket som då!!! Hutlöst branta trappor, sinnesjuka stup men en vidunderlig utsikt. Vad spelar det för roll, när man har ett bokstavsbarn till hund i kopplet??? Hon kämpade, hon slet, adrenalinet sprutade ur varje por i kroppen på henne.

Lätt för mig att studsa uppför trapporna, vilt flåsande och vara entusiastisk över utsikten, när jag har hundar som alltid finner sig i mina påhitt, när hon har en galning i kopplet, som mitt i värsta branten kommer på att han vill testa hur det är att vara fågel...

Väl hemkomna, trötta i fötterna modell värre, så fixade jag iordning årets godaste laxpudding. Sen flöt kvällen på som vanligt.

Imorgon ska jag och systeryster klocka tid hur länge det tar att cykla till kontaktvägen. Varför då???

Jo, för världens bästa mumintroll har fått jobb som transportledare på Bilfrakt!!!

April, april...

Jaha, då har man en myndig unge nu då! Känns konstigt! För mig kommer han alltid att vara ett barn, oavsett hur vuxen han blir!

Födelsedagen förlöpte utan inblandning av polismakt eller vårdinstans. Känns ju skönt. Han hade förfest här hemma, så jag & Dick fick tillbringa större delen av fredagskvällen i sovrummet & kolla TV via internet. Vad skulle man göra utan detta Internet???



Det var på ostadiga ben han klev upp morgonen efter! Det tar hårt på en ung man att vara ute på krogen för första gången i sitt liv, ha, ha, ha!!!

Som tur är, så finns ju Noki till hands. Hon ställer gladeligen upp för att sova bort en förmiddag i hundsängen! Lillhusse är ju en människa som hon avgudar!

På eftermiddagen hade vi besök av Olles pappa med familj. Tårtkalas & presentutdelning. Hade faktiskt lyckats riktigt bra med tårtan den här gången! Pyntade med påskägg (godis), eftersom Olle alltid brukar fylla år till påsk. Det här året är ju påsken extremt sen!

Idag har jag & systeryster fördrivit dagen med att gå dryga milen med hundarna. Vi gick strandpromenaden ända in till stan. Skönt var det, även om solen lyste med sin frånvaro! Mycket folk i rörelse, och väldigt mycket sjöfågel som anlänt till stan.

Passade på att reka efter trappräcken för Olles del, när jag ändå var ute. Hittade ett räcke, men fick veta att den här trappen betraktas som mycket svåråkt och farlig.



Nåväl, jag gjorde ju ett försök iallafall!

På hemvägen irrade vi omkring på områden vi aldrig besökt förr! Umeå är en lustig stad! Rätt som det är, så dyker det upp väldans gamla gårdar, med ladugårdar & hela kittet, bara 5 minuter från stadskärnan! Helt sjukt alltså!

Gjorde en avstickare förbi syrran, så mina hundar fick tömma av sig all sand från sina pälsar. Hon uppskattar säkert detta när hon ska städa!

Traskade hemåt för att pricka in tiden exakt när Dick tog ut pizzan ur ugnen. Inte helt fel med sådan service!

Nu ska jag fortsätta att glo på film ett tag. En ny praktikvecka väntar, och det känns skönt att ha fått en helg att vila upp sig på. Det är väl inte jordens roligaste arbetsuppgifter alla gånger. Har nog aldrig fått så mycket skäll via telefon som under den senaste veckan. Det är inte populärt att skicka brev till folk, där de får veta att de väntar böter på 10 000 kr om de inte avvecklar fastigheter. Suck!

I övrigt är livet helt OK. Bortsett från grannens katt, som förpestar tillvaron för oss. Det är en stor, elak katt, som sitter i trappavsatsen & väntar på oss, för att sedan göra utfall mot hundarna. Inte så populärt, kan jag väl lugnt säga! Jag är en djurälskare normalt sett, men sådana gånger, då är jag inte så snäll mot katten. Jag vill inte att mina hundar ska få ögonen utklösta av en tokig katt. Skulle detta hända, så lär kattägaren få det jävligt drygt att leva en tid framöver...

Mumintrollens fortsatta vandringar

Idag firade vi 11-årig bröllopsdag! Det gjorde vi på det bästa sätt som finns! Packade en fikasäck & vandrade ner till älven. Efter lite letande, så hittade vi en perfekt solig slätt, där vi kunde slå oss ner och bara njuta av livet. Jag älskar verkligen mars månad!



Noki är nöjd, bara hon hittar sig en pinne att gnaga på! Värre är det ju med stollen Paddy!



Han letar pinnar överallt, tokspringer, hoppar & skuttar värre än värsta huliganen!

Jag har faktiskt funderingar kring att klippa ner honom! Tänker testa att bada honom och använda massor med balsam, för att se om hans tovor ger med sig. Annars blir det tyvärr maskinklippning, vilket jag tycker är ett bottennapp!



För säga vad man vill om Collie, men det är vackra hundar! Tyvärr har ju Paddy ett skall, som gör att han lever farligt! Ärligt talat, så hänger knytnäven löst många gånger...



Han har ju svårt att koppla av, vår stolliga colliepojk! Det tog säkert en halvtimme, innan han varvade ner, så vi fick fika i lugn & ro.



Det enda sättet att få hundarna lugna, är att binda upp dem. Då blir det tyst, så att man får njuta av den vackra naturen...



Nu börjar det bli ganska mycket öppet vatten på älven. Jag älskar att sitta i en solig slänt och titta på det glittrande vattnet, känna solens strålar värma upp både kropp & själ! När man sitter där nere vid älven, så känns det som när jag var barn, och man åkte ut efter nuvarande E10an för att grilla korv & titta på folk.



...och precis som då, så har hundarna en central plats! Noki är min kramgoa lilla nallebjörn! Jag har aldrig varit med om en hund som är så go som hon! Det spelar ingen roll att hon inte blev en utställningsstjärna! Jag älskar henne hett & intensivt!



...och jag tror det är ömsesidigt!

Som en fin avslutning på dagen, så offrade vi våra sista slantar på att käka nere på Matbiten. Ibland måste man ju få unna sig! Och kan man käka varmkorv med bröd till bröllopsmiddag, så duger det fint med en pizza eller en kebabtallrik på 11-årsdagen!

Nu stundar ännu en vecka med praktik på Länsstyrelsen för min del, praktik på Comfort för Olles del och Dick jobbar ju där han jobbat ett tag...

Vi lär nog tillbringa varenda helg nere vid älven, känns det som just nu. Olle han hänger förstås inte med, han tillbringar hellre hela dagarna i backen. Vardagskvällarna går förnärvarande åt till att hitta nya rastningsvägar. Det finns ju hur mycket som helst att välja på. Luncherna är stressiga för mig. Åker buss från stan & hem, snabbrastar hundarna, slänger i mig mat för att ta bussen tillbaka igen. Det känns inte som det helt ultimata, men vad ska vi annars göra? Hundarna kan ju inte vara hemma hela dagarna...




Tänk om det kunde vara mars månad hela året! Då skulle jag tycka att livet vore underbart! Inga insekter, ingen äcklig värme, ljust & fint...

Näe, nu ska jag nog nyttja Mumindalens varma vatten tillsammans med mängder av badskum.

Nu är vi Mumintroll på riktigt!



Från den 1 mars har vi varit skrivna på nya adressen! Det känns underbart! Vi är så otroligt nöjda med det nya boendet, allihopa!



Själva flytten gick över förväntan bra! Vi fick mycket hjälp av våra kompisar, så det gick smidigt. På en vecka hade vi flyttat, fått allt i ordning och städat ur den gamla lägenheten. Bra jobbat!



Mitt i flytten fick jag besked om att jag skulle börja på min nya praktikplats. Så den 9 mars installerade jag mig på Rättsenheten på Länsstyrelsen här i stan. Det blir till att busspendla, även under lunchen, eftersom hundarna behöver rastas mitt på dagen. Månadskortet sved ju ganska bra att betala, eftersom vi satt sprätt på alla pengar i samband med flytt.



Nåväl, vad är väl lite pengabrist när man bor så fint som vi gör? Igår var vi och gick efter älvskanten mot Baggböle till. Otroligt härligt vårväder! Där nere kommer vi att tillbringa mycket tid! Det är så perfekt natur att fotvandra i.



Idag var jag solo, eftersom syrran åkt ner till Härnösand för att tävla SM-stafett. Dick hade tävling här i stan & sen rep i Vännäs. Olle är nere i Ö-vik och åker snowboard.



Gick en sväng ner mot älven idag också. Inser att det finns hur många fina rastningsstråk som helst för hundarna! Perfekta stora grönytor att släppa lös dem på! Det är som att bo på landet, men ändå i stan. Kan det bli så mycket bättre?


Det bästa av allt är nog att jag hamnat närmare syrran igen! Det känns otroligt bra! Nu kan vi gå kvällsrundorna med hundarna tillsammans, något jag saknat oerhört!



Olle börjar sin praktik på måndag. Han har inte riktigt hunnit känna in sig i hur det kommer att funka med bussar & snowboardpackning. Nu ska han praktisera 4 veckor, med lite knepiga arbetstider, men det löser sig säkert!



Dick har haft 2 veckors semester i samband med flytt. Han har inte hunnit färdigt med sin "snickarboa" ännu, men han får väl offra några kvällar för att tömma resterande flyttkartonger...



Jobbet som handledare vid Lernia gick förmodligen i stöpet. Har inte hört ett ljud av dem, och tycker nog att det är lika bra! Bökigt som fan att ta sig dit, och inte kul att försöka få folk att lära sig något när undervisningsmaterialet är under all kritik.



Jag fortsätter att söka jobb, även om det känns meningslöst. Får hoppas att nuvarande praktikplats underlättar för mig i fortsatt jobbsökande! Det känns skönt att få komma in i arbetslivet igen! Jag slopade ju att åka ner till Enköping, eftersom praktikplatsen ger mig mer på lång sikt. Ibland har jag faktiskt funderingar om att lämna den gröna biten för gott! Har tappat intresset totalt, efter allt tjafs som varit.



Nu ska jag blicka framåt. Det känns som en nystart att få flytta till en helt annan del av stan! Vi gör nog succé som Mumintroll! Även om jag nog mest kan liknas vid Lilla My och Dick är väl Snusmumriken då :))



Dags att återgå till städning & disk. Men nu är det roligt att städa & fixa här hemma! Vi har fått så otroligt trivsamt och fint! Nu kan vi med all rätt vara stolta över vårt hem...

Fjällämlarna lämnar Mariehemshöjd







På tisdag går flyttlasset! Äntligen! Igår var vi i nya lägenheten & mätte lite fönster & väggar. Den är liten!
Men jag tror vi får det jättemysigt där! Vi ska tapetsera om köket & hallen rätt omgående, för det är gräsligt fula tapeter!

Annars flyter livet på som vanligt för mig. Har varit på en intervju för en praktikplats på länsstyrelsen. Trodde först inte att de ville ha mig, men sen fick jag ett telefonsamtal om att jag var välkommen dit! Skönt!

Hade planer på att åka ner till Enköping på Viking, men efter mycket funderande & dividerande, så har jag bestämt mig för att inte åka dit. Mina tankar om saker & ting är inte lämpade för en offentlig blogg, men jag är inte så positivt inställd till en del som förekommer & hur en del människor beter sig...


I helgen hade vi strålande vackert väder. Då passade vi på att gå en långpromenad utan hundar! Det kändes lite konstigt från början, men sen tillät jag mig själv att njuta...

Många fina bilder blev det! Här är ett axplock från den drös av bilder som min man knäppte:



Det här är gångvägen upp till vattentornet. Många gånger har man traskat där med hundarna! I ur & skur, minst en gång om dagen. Oftast är det morgonrundorna som förläggs till området kring vattentornet.



...och här är hundarnas skog! Det finns hur mycket skrymslen & vrår att utforska. Även gamla rävlyor som Noki kan gömma sig i. Hoppas att jag hittar ett lika fint skogsområde borta på Umedalen!




När man är ute med min man, då får man vänta, för han fotar hysteriskt mycket. Det blir många fina bilder!

Nu ska jag fortsätta packa flyttkartonger i vild förtvivlan. Har klätt om gungstolen igår. Den blev som ny! Jättefin! Det är lite pyssel & knåp innan man fått tyget på plats. Jag är mycket nöjd med min egen prestation. Ibland förvånar jag mig själv faktiskt! Jag klarar av så mycket, och gör det med glans. Att en lång tids arbetslöshet kunde få mig att tappa mitt självförtroende och min självaktning så till den milda grad som jag har gjort, det hade jag inte räknat med! Efter 2 långa år, så är det inte mycket som jag tror mig klara av, men nu har jag ruskat tag i min själ. Jag ska visa först och främst mig själv, men även omvärlden, att jag klarar av allt!


Idag ska jag traska iväg och köpa en stuvbit tyg för en billig penning. Köksstolarna ska få sig en uppfräschning! Det lär ju gå lätt som en plätt! Och det blir garanterat snygg också! Jag har en kreativ sida, och den ska jag använda mycket i fortsättningen! Kanske inte genom väggmålningar, men genom att försöka leva livet, inte bara överleva livet...

Julhälsning från Mariehem


När kommer tomten?



Är som vanligt övervänt när det gäller klappar! Själv har jag inte fixat någon julklapp alls. Jo fan, nu ljög jag! En klapp är faktiskt fixad. Ska bara slå in den & gömma den. Vi måste vänta så vackert med klappinköp tills Dick får lön. Billiga klappar blir det i år. Jag har allt klart i huvudet, så när pengarna kommer, då kör jag ett tokrace på affärerna & fixar detta!

I övrigt är väl sig allt likt, nästan...

Är på bättre humör, trots tragisk ekonomi & arbetslöshet. Vet inte varför jag känner mig så uppåt faktiskt! Kanske beror det på hormonsvängningar eller så är det tomtens givmildhet som fått mig på bättre humör. Julpyntat & fint har vi fått i lägenheten.

Appropå lägenhet, så söker vi en ny sådan nu. Står som bäst i kö på Bostadens lista. Ligger som nr 3 på en jättefin lägenhet, som vi bara vill ha, hett & intensivt, alla tre! Vi tänker lämna Mariehem med omnejd och söker oss västerut. Det blir Umedalen som får den äran att få oss på halsen! Har redan varit och inspekterat rastningsområden för hundarna. Vi lär bli betydligt mer sociala om vi hamnar där borta, eftersom vi har kompisar på samma område! Dick får nära till en skjutbana & Olle kortar sin skoldag med 2 timmar varje dag! Bara en sån sak...



Detta var en kort rapport, men tänkte att jag kanske ska ge ett livstecken från mig, så ingen tror att jag drunknat i självömkansträsk! Jag lever & jag mår bra! Hundarna mår också bra, de är lite feta bara, eftersom jag varit lite risig i ryggen efter en bravad med en fodersäck. Skulle bära säcken från bilen & upp till lägenheten, halkade & gjorde en snygg uppvisning med dribblande fötter. Pang sa det i ryggen, och sedan gick jag som en ostkrok. Känns väl inte helt så där jättekul, eftersom jag precis blivit frisk efter förra ryggskottet. Men, men, med lite massage, spikmatta & trevliga motionspass, så ska nog ryggen fixa till sig.


Tänkte lägga in en länk på en låt, som blivit aktuell pga TV-reklam. Det var den låten som jag dansade tryckare till med Dick första gången. Mmmmmm, romantiska minnen....

http://www.youtube.com/watch?v=3LoeeZWghgc

Brutna löften...

Jag hade lovat mig själv att inte blogga, när jag är deppig, men vafan, man är väl inte sämre än att man kan bryta en massa löften!

Just nu känner jag mig som Grinchen, ni vet han som hatade julen, han som förstörde för allt & alla, han som alla avskydde för att han var ful, sur, vresig & gud vet vad. Egentligen var han bara ensam & ville fira jul som alla andra, men han fick ju aldrig chansen, därför blev han elak & bitter…

Det är inte så mycket som hänt den senaste tiden, så jag har egentligen inte så mycket att blogga om.

Olle har tävlat på IKSUs årliga railjam. I år kom han 2:a, efter några mycket bra kvalåk & några mindre bra finalåk. Grattis älskade unge!

Syrran tar sitt pick & pack & flyttar västerut efter nyår. Grattis älskade syster!

Jag försöker att glädjas med & åt allas framgångar på tävlingar, på jobb, med hundar, med familj, med resor & kurser, men det är lättare sagt än gjort! Ibland känns det som om fejset håller på att krackelera & jag det känns som om att leendet kommer att fastna i en sinnesjukt, läskig grimas när jag hela tiden ska hålla ett glatt yttre utåt. Jag försöker att låta glad & trevlig, men är rädd för att min glättiga röst kommer att förvridas till ett psykotiskt avgrundsvrål.

Ja, jag mår dåligt. Mitt liv är på väg åt helvete i en neråtgående spiral! Ekonomin & självförtroendet sjunker drastiskt för varje arbetslös månad som går. Den här veckan har det varit ett rent helvete! Jag vet att jag förstör julkänslorna för min omgivning, men ibland orkar jag inte hålla clownens fasad! Jag har känslor jag också. Och att aldrig få lyckas med någonting, att aldrig få beröm för något man gör bra, det knäcker till och med en så hård jävel som mig!

Var ute med hundarna på en 3 timmars promenad, eftersom jag är så asocial. Normalt sett brukar naturen ha en bra effekt på min själ, men inte idag. Jag är fortfarande ledsen. När ska mitt liv förändras?


Kort rapport från oss...

Har inte bloggat på ett tag, men ibland blir det ju så...

Det har fortfarande inte dykt upp något jobb, men igår var jag på gruppintervju hos Proffice. En ny upplevelse i sig, även om jobbet inte var så intressant. Att sitta klockad vid ett callcenter är kanske inte riktigt min grej...

Idag var systeryster ledig, så då bestämde vi oss för att tillsammans gå över Bräntis till Gammlia. Vi följde SM-spåret så vi inte skulle gå vilse...

Glömde naturligtvis kameran, så alla bloggläsare får hålla till godo med mobilfoton...



Det hade kommit ett tunt lager med pudersnö, så skogen var vansinnigt vacker att traska i. Nere på Gammlia hade den mesta snön hunnit tina bort.



Lyckades föreviga min älskade systeryster & Bruno vid gärsgårn i allafall! Visst är de fina!



...och som vanligt hamnade min lilla lappjänta med på ett hörn...



Vi passade även på att gå till samevistet för att se hur långt de hunnit med att bygga upp alla olika sorters kåtor. Här är Noki i sin rätta miljö. Det luktade så gott uppe vid kåtorna. Tjära, renhudar & gammal eld...



Eftersom Paddy inte är en riktig lapphund, så trivdes han bäst vid den lite modernare träkåtan.

Det blev en promenad på ca 1 mil. Skönt att få prata av sig lite...

Dagens glädjestund var ändå när jag fick posten! Fick ett litet paket, och döm om min förvåning när jag öppnade paketet & fick se ett jättesött kort & världens finaste skyddsängel från Marie nere i Skåne. Blev så rörd, så jag nästan började gråta. Den skyddsängeln ska hänga runt min hals hädanefter! Tack Marie! Än en gång! Du är en fin vän!

En lördag med drag i...

Följde med systersyster på en dragtävling, som lite medhjälp & sällskap. Ända bort till Kålaboda åkte vi, tidigare än värst på en lördagsmorgon. Efter lite skumpande efter byvägarna, så kom vi fram i mycket god tid!



Kan lugnt säga att ljudnivån är omänsklig på dessa tävlingar! Skulle ha tagit med mig öronproppar.



Men det fanns många fina slädhundar där!



Jag är inte så förtjust i hur en del draghundsfolk transporterar sina hundar!



Det här var våra närmaste grannar på parkeringen. Snälla hundar! Observera schäferrumpan! Det är alltså en schäfer som går i spann!



Den här killen blev jag jätteförtjust i. Han var hur mysig som helst!



Efter en stunds väntan, så var det då dags! Syrran myser alltid en stund med Bruno innan start. Skönt att se en lugn & balanserad hund, till skillnad från de andra vrålaporna!



Syrran var orolig för starten, eftersom hon haft en del strul med Bruno. Men idag gick det hur fint som helst. Hon fick mycket beröm av folk runt startområdet. Ingen handler, och allt gick lugnt & sansat. Heja syrran!



Här har nedräkningen börjat. Nu är det nervöst!



Alldeles strax!



Där gick starten. Kör så det ryker syrran! Hemska grusvägar & skogsstigar i 4 km. Ni gör det bra!



Här kommer ekipagen i mål. Först killen som kom 1:a och sen syrran, som slutade på 4:e plats idag med en mycket bra tid på 08:28. Jag är så stolt över er!!!



Efter prisutdelning bar det av hemåt. Den här hunden fick jag en pratstund med innan vi gav oss av. En mix mellan collie & alaskan malamute, 1 år gammal, stor som en kalv, men hur snäll som helst. Hugo heter han...

Nu är jag hemma och badet hägrar! Hoppas att Dick lagar till en riktigt god middag. I morgon har vi bokat tid i tvätthallen, för då ska det skiftas däck. Vintern kommer till Umeå nästa helg har det lovats! Äntligen!

I blåsväder igen...

Både idag & igår har det blåst värre än värst! Det är inte så kul att vara ute när man nästan blåser bort. Som tur är, så regnar det inte och det är inte speciellt kallt. Det kan ju räcka med att jag är dunderförkyld efter helgens bravader.

Helgen var jättetrevlig! Vi åkte upp redan på fredag, så vi var i Måttsund tidigt på kvällen. Inkvarterade oss på vandrarhemmet, rastade hundarna och fick igång TV:n. Sedan dök Ullis & Lennart upp. Hade en mysig kväll med massor av hundprat & ett gäng glada hundar. Jonna dök upp en sväng på kvällen med sina hundar, så ett tag sprang det omkring ett ganska stort gäng med hundar på vandrarhemmet. Det var totalt 10 hundar som härjade med varandra.

Ska försöka tigga mig några bilder från träffen sen!

På lördag dök det upp mer & mer folk. Vi var ett riktigt stort gäng lappisfrälsta som frös & hade trevligt ihop. Tipsrundan avklarades snabbt & sen blev det grillning. Maten intogs dock inomhus, eftersom alla höll på att frysa ihjäl. Ett glatt gäng slog ihjäl en lördagkväll med hundprat, skratt & tokerier.

Söndagen började bra vädermässigt, om än lite blåsigt. Eftersom det kördes en skyddskurs på appellplan, så tog jag & systeryster en riktigt lång promenad runt elljusspåret istället för att träna hund. Dels är inte Noki förtjust i varken pisken eller att folk gapar, skriker & slår sina hundar. Dels var jag så förbannad på skyddsfolkets hundhållning, och jag ville inte låta mitt humör gå ut över Noki.

Jag fick hålla en lektion för nybörjarhundarna, lite så där oförhappandes. Är inte helt förtjust i att hålla en lektion rakt upp och ner utan förberedelsetid! Det blir ingen kvalitet i utbildningen då, anser jag. Men jag tror att folket var hyfsat nöjda ändå!

Vi körde en kort sväng vid agilitybanan sedan. Noki klarade slalompinnar, däcket och hindren med glans. Efter lite hjälp från Ullis, så tog hon sig över balansbommen också. Jag tror jag ska köra både bommen och A:et med fart istället för att gå sakta och locka med godis. Får Noki springa fort, så glömmer hon att det är obehagligt. Men något agilityekipage, det blir vi nog aldrig!

Helgen tog slut onödigt fort, och det kändes lite vemodigt att köra hem igen på söndagen. Jag tycker att det är så roligt med sådana här träffar!

Igår vaknade jag med värsta halsontet och hela kroppen kändes som om den skulle gå sönder. Pallrade mig ner på stan för att ha en date med jobbcoachen och sen for jag hem och kröp under täcket igen. Låg bort hela dagen igår.

Idag har jag varit lite piggare, men har fortfarande svinont i halsen. Hundarna måste dock få sitt, så jag begav mig ner till sjön, så de fick springa av sig litegrann.

Här är en bildsvit från dagens lilla tripp:



Det var ganska blåsigt därnere!


...men lika glad var Paddy ändå! Det fanns ju pinnar nere vid sjön!



...och till sist så tröttnade även han på blåsten!



...medan Noki rusade fram & tillbaka längs vattnet som en skållad råtta!



...och när orken tröt, så är stranden alltid kul att utforska!

Nu ska vi bara softa en stund. Kanske jag orkar ta itu med pälsvård, vi får väl se. Annars blir det nog bara att ligga under pläden i soffan och vänta ut förkylningen. Jag har ju inte bråttom någonstans nuförtiden...

RSS 2.0