Jag och mina hundar

Är som vanligt övervänt när det gäller klappar! Själv har jag inte fixat någon julklapp alls. Jo fan, nu ljög jag! En klapp är faktiskt fixad. Ska bara slå in den & gömma den. Vi måste vänta så vackert med klappinköp tills Dick får lön. Billiga klappar blir det i år. Jag har allt klart i huvudet, så när pengarna kommer, då kör jag ett tokrace på affärerna & fixar detta!

I övrigt är väl sig allt likt, nästan...

Är på bättre humör, trots tragisk ekonomi & arbetslöshet. Vet inte varför jag känner mig så uppåt faktiskt! Kanske beror det på hormonsvängningar eller så är det tomtens givmildhet som fått mig på bättre humör. Julpyntat & fint har vi fått i lägenheten.

Appropå lägenhet, så söker vi en ny sådan nu. Står som bäst i kö på Bostadens lista. Ligger som nr 3 på en jättefin lägenhet, som vi bara vill ha, hett & intensivt, alla tre! Vi tänker lämna Mariehem med omnejd och söker oss västerut. Det blir Umedalen som får den äran att få oss på halsen! Har redan varit och inspekterat rastningsområden för hundarna. Vi lär bli betydligt mer sociala om vi hamnar där borta, eftersom vi har kompisar på samma område! Dick får nära till en skjutbana & Olle kortar sin skoldag med 2 timmar varje dag! Bara en sån sak...



Detta var en kort rapport, men tänkte att jag kanske ska ge ett livstecken från mig, så ingen tror att jag drunknat i självömkansträsk! Jag lever & jag mår bra! Hundarna mår också bra, de är lite feta bara, eftersom jag varit lite risig i ryggen efter en bravad med en fodersäck. Skulle bära säcken från bilen & upp till lägenheten, halkade & gjorde en snygg uppvisning med dribblande fötter. Pang sa det i ryggen, och sedan gick jag som en ostkrok. Känns väl inte helt så där jättekul, eftersom jag precis blivit frisk efter förra ryggskottet. Men, men, med lite massage, spikmatta & trevliga motionspass, så ska nog ryggen fixa till sig.

Tänkte lägga in en länk på en låt, som blivit aktuell pga TV-reklam. Det var den låten som jag dansade tryckare till med Dick första gången. Mmmmmm, romantiska minnen....

http://www.youtube.com/watch?v=3LoeeZWghgc

Jag hade lovat mig själv att inte blogga, när jag är deppig, men vafan, man är väl inte sämre än att man kan bryta en massa löften!

Just nu känner jag mig som Grinchen, ni vet han som hatade julen, han som förstörde för allt & alla, han som alla avskydde för att han var ful, sur, vresig & gud vet vad. Egentligen var han bara ensam & ville fira jul som alla andra, men han fick ju aldrig chansen, därför blev han elak & bitter…

Det är inte så mycket som hänt den senaste tiden, så jag har egentligen inte så mycket att blogga om.

Olle har tävlat på IKSUs årliga railjam. I år kom han 2:a, efter några mycket bra kvalåk & några mindre bra finalåk. Grattis älskade unge!

Syrran tar sitt pick & pack & flyttar västerut efter nyår. Grattis älskade syster!

Jag försöker att glädjas med & åt allas framgångar på tävlingar, på jobb, med hundar, med familj, med resor & kurser, men det är lättare sagt än gjort! Ibland känns det som om fejset håller på att krackelera & jag det känns som om att leendet kommer att fastna i en sinnesjukt, läskig grimas när jag hela tiden ska hålla ett glatt yttre utåt. Jag försöker att låta glad & trevlig, men är rädd för att min glättiga röst kommer att förvridas till ett psykotiskt avgrundsvrål.

Ja, jag mår dåligt. Mitt liv är på väg åt helvete i en neråtgående spiral! Ekonomin & självförtroendet sjunker drastiskt för varje arbetslös månad som går. Den här veckan har det varit ett rent helvete! Jag vet att jag förstör julkänslorna för min omgivning, men ibland orkar jag inte hålla clownens fasad! Jag har känslor jag också. Och att aldrig få lyckas med någonting, att aldrig få beröm för något man gör bra, det knäcker till och med en så hård jävel som mig!

Var ute med hundarna på en 3 timmars promenad, eftersom jag är så asocial. Normalt sett brukar naturen ha en bra effekt på min själ, men inte idag. Jag är fortfarande ledsen. När ska mitt liv förändras?