Jag och mina hundar

Just nu är det extremt kvavt & fuktigt ute. Man orkar inte ta sig för någonting nästan. Väntar bara på regnet, som aldrig kommer. Södra Sverige har ju fått massor, och SMHI har hotat  med regn, men det bara stänker lite. Det känns som att vara utomlands, syrefattigt & varmt.

Har gått några långrundor med hundarna, annars har jag bara haft en lugn vecka. Varit iväg på två seminarier som jobbcoachen fixat. I måndags handlade det om hur man skriver CV och personligt brev. Inte så mycket nytt under solen, men jag tog mig i kragen och skrev ett helt nytt CV. Nu har jag ett heltäckande CV, med utförlig text, så nästa gång jag söker jobb, så behöver jag bara plocka godbitarna ur detta CV och sedan hålla tummarna.

I tisdags fick vi lyssna på en föreläsning av Kjell Enhagen. Han är underhållande som person, och kan verkligen konsten att coacha en hel drös med människor. Mycket uppskattat av mig, som inte hade så stora förväntningar på förmiddagen. Timmarna bara rann iväg, och hjärnan satte igång på högvarv. Tur att man lyssnat på honom, så att man kunde unna sig åt positivt tänkande, eftersom jag upptäckte att cykeln hade punka, och då var jag bara precis utanför centrum. Fick alltså leda cykeln hem, i pissande regn, iklädd endast jeans & t-shirt. Suck!

Noki har lyckats med konststycket att först äta ett gäng döda skatungar, så att hon blev extremt dålig i magen. Att hon matvägrar hör verkligen till ovanligheterna. Precis när jag trodde att hon var på bättringsvägen, så drar hon i sig en äcklig spya utanför huset. Ännu mera torkande av spyor & badande av racerbajsande hund. Suck! Nåväl, inget ont som inte har något gott med sig! Hon gick ner i vikt, så nu är hon superslimmad. Min lilla lappis är lite väl slimmad faktiskt. Eftersom hon fällt ur all päls, så är det snart ingenting kvar av henne!

Observera bilderna nedanför! Noki ligger alltså och sover med både boll & snodd i munnen! Hon är så jävla söt!





Nu ska jag städa lite här hemma, för det ser lite halvtaskigt ut. Dick har åkt iväg till Vännäsby, för att hämta en motorcykel, som han ska låna i en vecka. Nu börjar han bli som folk igen ;) Han har dessutom köpt sig två nya gitarrer och sålt ett vapen. Det finns hopp om livet!

Saknar systeryster som är nere på kennelläger. Är fruktansvärt avundsjuk på alla som får åka iväg på hundkurser, utställningar, tävlingar. Allt sådant ligger nere för mig just nu. Har en ekonomi som är helt körd i botten. Bråkat med försäkringskassan, som inte får fingrarna ur arslet och skickar ett SGI-intyg till mig. Blir förmodligen utan ersättning för tiden som jag var nere i Revingehed. Känns inte alls muntert!

Att aldrig få åka iväg på något kul med hundarna, gör ju att man tappar sugen för all träning med dem också. Tränar bara korta, korta stunder varje dag, men får aldrig någon helhet i träningen. Dels för att jag är omotiverad, dels för att det är så jävulskt tråkigt att alltid träna ensam. Har inte råd att börja köra bilen ut till Ön för att träna, så illa är det faktiskt...



Tur att man har hundar som håller humöret uppe på en! Både Noki & Paddy jobbar hårt för att charma mig, och få mig att skratta. Paddy har ju alltid varit husets clown, men nu har även Noki börjat toka sig. Grannarna tror säkert att jag är lite halvgalen, om de hör mig om dagarna, eftersom jag sitter här och skrattar i min ensamhet. Men låt dem tro det då! Bättre att sitta och skratta, än att gräva ner mig i tröstlöshet och apati...